Idag var vi på BVC i liljeholmen och Oliver hade sin 4 årskontroll med bland annat hörselprov och syntest. Han gick igenom besiktningen med guldstjärna i kanten!!
Jag fick mycket beröm och bröt ihop på toaletten efteråt. Jag förstår att jag gör ett bra jobb med mina barn och det är kul att höra och att jag är stark mm men ibland klarar jag inte av att facea verkligheten. Jag fick frågor om vårt liv och om jag jobbade heltid och hon sa hur imponerad hon var av mig och det var första gången vi träffades. Jag skulle inget hellre än att gå ner i arbetstid men jag ska överleva dels nu och dels när jag blir pensionär, fast om jag fortsätter i samma spår behöver jag nog inte tänka på pensionen för jag lär inte leva så länge 😉 självklart kom frågan om pappan och vart han bor, jag skäms lika mycket varje gång som jag måste säga att han flyttade till Tullinge, åt motsatt håll från sina barn. Jag vet att det är han som ska skämmas men jag tycker att det är jobbigt att stå för att jag valt en omogen fjant som pappa till mina barn. Isabella sa till sköterskan att hon inte tycker om att åka till pappa, det känns hårt. Oliver berättade att han önskade att han bodde kvar där vi bodde förut och Isabella höll med och själv försökte jag vara positiv inför barnen..fy fan vad hårt det känns men jag försöker verkligen visa att jag trivs med vårt nya som jag fått i läxa av Isabellas kurator. Äh det blir, allt blir bra tillslut 😉
.