Kategoriarkiv: Våra dagar

Morgonrutiner på schema

20140812-231409-83649526.jpg
Förberedelserna inför skol- förskole-och jobbstarten har börjat.
Vi tillverkade, efter tips från Edelies mamma, ett schema för morgonrutinerna. Jag är så trött på att tjata och hoppas att detta ska minska tjatet med åtminstone 50%. Jag vet jag hade inte MVG i bild 😉 men nu får hon sätta en plutt i rutan var var sak som hon gjort och kan själv se vad som är kvar. Det är helt klart värt ett försök!!

Många tycker att det är skönt att komma tillbaka till vardagen och rutinerna och en del av mig gör det också men för mig innebär det mer att komma tillbaka till ångest, stress, konstant dåligt samvete, en känsla av att inte räcka till vare sig på jobbet eller för barnen eller för hemmet…
Ångest inför att semestern snart är slut är bara förnamnet! Men just nu ska vi njuta av det lilla som är kvar.

Frustrerad

Känsligt innehåll, läs bara om ni vill. Det här är min vardag, min verklighet och jag vet att jag hjälper andra i samma situation och får många kloka råd av läsare som hjälper mig på vägen.

I min värld sätter man som förälder barnen i första hand i alla lägen. Har jag satt barn till världen får jag också ta hand om de, varför är inte det självklart för alla?!
Varje dag försöker jag att inte klandra mig själv alltför mycket för att jag skaffat två underbara barn ihop med en omogen och egocentrisk människa som slukar min energi och gör mig så inåt helvete frustrerad.
Nä barn kan inte alltid få göra allt de vill.. De kanske inte kan få åka till Disney world varje år men kanske något år under sin uppväxt om möjligheten ges. Nä barn kan inte få allt de pekar på men vill de gå på sina kompisars kalas borde de få göra det för det känns som att det är det minsta vi kan göra för våra barn. Herregud! Jag blir så jäkla trött på att ha idiotdiskussioner som inte ens borde existera! Varför bara ha barnen varannan helg för att visa världen att man minsann tar hand om sina barn (vilket flickvännen och farmor ändå mest gör ändå) sen att man de senaste två åren kommit på ett luciafirande av tre, ett utvecklingssamtal av fem, noll uppvisningar av fem ett lopp av fem, noll föräldramöten av fem, en avslutning av tre, noll familjefrukostar och aktiviteter på förskola/skola av sex… Jag kan fortsätta… Det gör en verkligen till världens bästa och ansvarsfulla pappa, har jag hört!! För när det inte är ens dagar då behöver man tydligen inte vara förälder….
Det är bara tragiskt!
”Varför bokar du in saker på mina helger, jag gör aldrig det på dina…” Att den meningen ens nämns är ju också jävligt lustigt… Ja jag undrar ju det.. För det första så bokar jag inte in utan informerar om inbjudningar som kommer till barnen.. För det andra, Hm kan det ha att göra med att han inte umgås med några vänner och inga vänner till barnen utan bara med sin flickvän och jobbet så inget kan ju i princip dyka upp för barnen. Det var ett dop till barnens syssling en gång på min helg och det fick de åka på, jag knorrade bara för att frågan kom två dagar innan och man brukar veta om ett dop några veckor innan…
Jag lääääääängtar verkligen tills barnen blir så stora att de kan välja själva.
Och efter förra söndagens fånerier som förstörde hela Saras och min söndag för att hans flickvän lade sig i våra överenskommelser och lånade inte ut bilen åt honom för att hon tyckte att det var min tur att hämta mm så tappade jag, ja vad tappade jag egentligen? för respekt och all tro på mänskligheten har jag ju tappat sedan långt tillbaka….
Och nu ska han tydligen jobba nästa gång han ska ha barnen trots att vi tillsammans i våras gjorde ett sommarschema
Ska det vara såhär??!! Hur svårt kan det vara att hålla sig till ett avtalat schema och sätta sina barn främst?

Jag är själv långt i från perfekt men det är extremt jobbigt att kämpa i motvind och jag vet att det finns många andra mammor och pappor där ute som också kämpar. Jag har ständigt en klump i magen om vad som kommer härnäst, min energi räcker tyvärr inte till när det ska tjafsas. Det är ju barnen som hamnar i kläm i slutänden och det gör mig ledsen. Jag vill inte behöva blanda in familjerätten mm

Ibland är sanningen jobbig att läsa

Ulriksdals slottspark

Vi åkte till en av våra absoluta favoritplatser idag och mös. Pannkissar till lunch på caféet som ni såg i tidigare inlägg och sedan jobbade jag lite medan barnen sprang i parken och lekte. Innan vi åkte hem handlade vi kryddor på slottsträdgården.

20140613-195848-71928415.jpg

Arbetsmiljön klagade jag inte på 😉

20140613-195851-71931717.jpg

20140613-195850-71930007.jpg

20140613-195853-71933569.jpg

”filma oss när vi hoppar”

IMG_2017

IMG_2018

 

 

20140613-230128-82888049.jpg

20140613-230129-82889762.jpg

20140613-230131-82891610.jpg20140613-230133-82893768.jpg

Hur svårt kan det va?

Ja hur svårt kan det va? Var precis vad jag sa i söndags eftermiddag och tog fram min borrmaskin. Nej det var inte så svårt och fyra hyllor, fyra gardinfästen, två rullgardiner och två sänglampor kom på plats och jag tappade inte humöret en enda gång!!! Det ni!! Jag är sjukt impad av mig själv!
Barnen sover i sina rum nu när rullgardinerna är på plats så nu kan jag äntligen ligga i min säng och läsa om kvällarna 🙂 Men det är klart att jag saknar lejonkulan lite så vissa kvällar får vi kura ihop oss såklart.

20140507-204318.jpgHylla ovanför tv:n

20140507-204331.jpgOlivers tallrikshylla kom upp

20140507-204343.jpgIsabella fick upp sin tavellist vid sängen

20140507-204353.jpgBarnen fick upp rullgardiner i sina rum

20140507-204403.jpgJag fick upp mina sänglampor

Skrämmer slag

Min lille kille kan verkligen skrämma slag på mig! Igår fick jag åka i panik (vilket inte uppskattades av mina kollegor ute på vägen) till dagis för att oliver fått svårt att andas och behövde sin medicin. Han hade fått inhalera på morgonen men det räckte inte igår. Nu har dagis tagit beslut om att dom får ge honom medicinen då det inte är görligt att jag ska åka dit varje gång han behöver den. De senaste dagarna har varit extremt jobbiga och vi har knappt sovit om nätterna.

20140507-201659.jpg20140507-201736.jpg20140507-201804.jpg

Han skrämde ju även slag på oss i fredags då han hade ner en järndörr i källaren som han fick över sig. Jag är oerhört tacksam för att han hade cykelhjälmen på huvudet och även tacksam över att barn är mjuka i kroppen. Kvällen fick spenderas på akuten men tack och lov klarade han sig med svullna knän och blåslagna armar och ben. Men fy fan rent ut sagt vilken fruktansvärd upplevelse!!! Först efter den enorma smällen, vrålet och tystnaden trodde jag han hade dött. Och när han sedan bara skrek ”mina ben, mina ben” trodde jag att han krossat benen. Usch! Men som sagt nu gick det bra och det är vi så tacksamma över.

20140507-201846.jpg20140507-201901.jpg

20140507-201914.jpg
Nu börjar blåmärkena och svullnaderna försvinna så det är skönt!